Bergvärme särskiljer sig från luftbaserade system genom att utnyttja den lagrade värmen djupt nere i berggrunden istället för i utomhusluften. Processen möjliggörs genom ett borrhål, vanligtvis mellan 70 och 200 meter djupt, där en kollektorslang sänks ner. I denna slang cirkulerar en frostskyddad vätska, som kontinuerligt absorberar den jämna värmen från berget. Eftersom temperaturen i berggrunden förblir stabil året runt, oavsett om det råder extrem vinterkyla eller sommarhetta, erbjuder bergvärmen en oöverträffad driftsäkerhet och en mycket jämn energieffektivitet över samtliga årstider.

När den uppvärmda vätskan når värmepumpens förångare möter den ett köldmedium som förångas vid kontakt med den geotermiska energin. Gasen leds därefter in i en kompressor där trycket höjs avsevärt, vilket i sin tur genererar en kraftig temperaturökning genom fysisk kompression. Denna koncentrerade värme överförs sedan via en kondensor till husets interna vattenburna system, såsom radiatorer eller golvvärme, samt till fastighetens tappvarmvatten. Till skillnad från en luft/vatten-värmepump, som kräver en synlig utomhusmodul, är bergvärmepumpen helt inrymd inomhus, vilket skyddar komponenterna från korrosion och väderpåverkan samt bidrar till en mycket lång teknisk livslängd för anläggningen.

Den mest betydande fördelen med bergvärme jämfört med luft/vatten-teknik är dess förmåga att bibehålla maximal prestanda vid mycket låga utomhustemperaturer. Medan luftbaserade system naturligt tappar i effektivitet när utomhusluften blir kallare och innehåller mindre energi, levererar bergvärmeanläggningen en konstant effekt tack vare den stabila temperaturen i marken. Detta resulterar i ett högre årsverkningsgrad SCOP och minimerar behovet av dyrbar tillsatsvärme under de kallaste vintermånaderna. Även om initialkostnaden för borrning och installation är högre, medför den lägre driftskostnaden och systemets robusthet att bergvärme ofta utgör den mest lönsamma kapitalinvesteringen för långsiktiga fastighetsägare.

Bergvärme